Varmkatod jonisation

Varmkatod jonisation

Likt kallkatoden använder sig varmkatoden av en liknande metod för att jonisera partiklar och mäta jonströmmen som sedan omvandlas till signal. Stora skillnaden är att man gör det med att värma upp ett filament inuti givaren istället. Genom att värma upp ett filament skapar man fria elektroner. När en partikel i systemet träffar en elektron så joniseras den och får en skjuts genom den elektriska laddningen och skickas in emot en kollektor. Kollektorn förstärker den lilla jonström som uppstår och omvandlar strömmen till signal. Signalen tolkas sedan av ett instrument (kan vara inbyggt) som då är proportionell till trycket.

Mätprincipen fungerar inte vid atmosfärstryck (då brinner filamentet upp), utan måste ha ett lägre tryck för att kunna starta. De flesta kommersiella modeller är idag kombinationsgivare vilket innebär att man även har en pirani-givare i samma enhet. På så sätt kan man både mäta trycket från atmosfär ner till det trycket då varmkatoden kan starta. Piranin bestämmer också när det är läge för varmkatoden att starta.

Kombinationsgivaren möjliggör mätning av tryck från atmosfärstryck till E-9/E-8 mbar.

Exempel på applikationer:

  • Analysapplikationer
  • Förångning och beläggning
  • Vakuumugnar
  • Forskning och utveckling

Ladda ner katalogdelarna på PDF.

Kontakta oss

Datavägen 57B, 436 32 Askim, Sverige

Svederusgatan 1, 754 50 Uppsala, Sverige

Stäng meny